Hydrocefalus (vattenskalle) är ett sjukdomstillstånd som kännetecknas av en störning i ryggvätskans cirkulation samt en vidgning av hjärnans kamrar (ventriklar, se figur nedan). Hydrocefalus drabbar både barn och vuxna men symtombilden ser olika ut i dessa grupper.
Normal hjärna Hjärna med hydrocefalus
I vissa fall kan tillståndet bero på en tydligt iakttagbar förträngning i det system av håligheter som finns i hjärnan, så kallad obstruktiv hydrocefalus. Obstruktiv hydrocefalus kan vara ett akut livshotande tillstånd (vanligare hos barn än hos vuxna), men oftast finns inget påvisbart hinder och då är symptomen gradvist insättande (förekommer framför allt hos äldre). Symptom som uppstår vid akut hydrocefalus är huvudvärk, synnedsättning samt nedsatt vakenhet. Tillståndet kan bland annat orsakas av hjärnblödning, hjärnhinneinflammation och skalltrauma.
Den vanligaste formen av hydrocefalus hos vuxna är normaltryckshydrocefalus (NPH). NPH drabbar framförallt äldre, och om det inte går att identifiera någon bakomliggande orsak, så kallad sjukdomen idiopatisk normaltryckshydrocefalus (iNPH). INPH är en kronisk sjukdom som obehandlad leder till irreversibla skador. Sjukdomen ger drabbade patienter gång- och balanssvårigheter, mental svikt och svårigheter med vattenkastningen.
INPH är en av få behandlingsbara demenssjukdomar och det är ett vanligt tillstånd: 0,5 - 2 % av alla individer över 65 år beräknas lida av sjukdomen. Samtidigt visar studier att tillståndet är kraftigt underdiagnosticerat och sannolikt opereras endast ca 20 % av alla drabbade patienter. Det saknas idag enkla och tillförlitliga metoder för att ställa diagnos och förutse behandlingseffekten vid iNPH. Utveckling av sådana metoder är liksom forskning kring sjukdomens etiologi och patofysiologi exempel på aktuella forskningsområden.
Variabler som följs i Svenska neuroregister - Hydrocefalus
• Basdata
• Skattning av symtom
• Behandlingseffekt på kort och lång sikt
• EQ5D-5L (livskvalitet)
• Komplikationer
• Shuntomställningar