Hälso- och sjukvården i Sverige håller hög kvalitet. Men skillnaderna är för stora i vård, behandling och resultat. Dessa skillnader gör att två personer med samma sjukdomstillstånd till exempel riskerar att få olika utredning, behandling och uppföljning beroende på var de söker vård. Hälso- och sjukvården arbetar på olika sätt för att utjämna dessa skillnader. Kunskapsstyrning är ett av flera verktyg som används för att göra en bra vård ännu bättre. Enkelt uttryckt är målet med kunskapsstyrning att alltid använda bästa tillgängliga kunskap SKR Kunskapsstyrning hälso-och sjukvård

Kunskapsstyrningens tre delar är kunskapsstöd, uppföljning och analys samt stöd till verksamhetsutveckling och ledarskap.

Vårdförlopp och Nationella Riktlinjer är exempel på kunskapsstöd där Nationella kvalitetsregister är en av källorna för uppföljning.

Det finns 26 nationella programområden (NPO) som leder kunskapstyrningen inom sitt respktive område.

Programområdet Nervsystemets sjukdomar har tagit fram kunskapstöd bl a vårdförlopp epilepsi, vårdriktlinje migrän och vårdriktlinje narkolepsi. Under 2023 påbörjas ett arbete med att ta fram ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för normaltryckshydrocefalus (NPH) samt ett arbete med ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för ALS. Se mer information på SKR webbsida

Socialstyrelsen ger nationella riktlinjer till hälso-och sjukvården. De hjälper beslutsfattare att satsa på de undersökningar och behandlingar som ger mest nytta. Även här är en av källorna för uppföljning nationella kvalitetsregister. För diagnoser inom Svenska neuroregister finns nationella riktlinjer för MS och Parkinsons sjukdom samt epilepsi.